Tennisarmbåge - Därför gör det ont, och detta kan avlasta

Vad är tennisarmbåge och vad händer i armbågen?

Tennisarmbåge, eller lateral epikondylit, är ett överbelastningstillstånd i senfästet på utsidan av armbågen. Det område som gör ont är där underarmens sträckmuskler fäster in mot överarmsbenet. När du har tennisarmbåge känns den punkten öm och ibland skarp när du trycker där, och smärtan kan sprida sig ned i underarmen. Många märker att tennisarmbåge inte bara sitter i armbågen utan också påverkar hur handen fungerar i vardagen.

Vid tennisarmbåge har senan fått mer belastning än den klarar under en period. Varje gång du lyfter, greppar, vrider eller sträcker handleden drar musklerna i samma senfäste. Om det blir för mycket och kroppen inte får chans till återhämtning uppstår små skador och en irritation i vävnaden. Då fastnar tennisarmbågen och smärtan kan bli enveten.

Var känns tennisarmbåge och hur märks den i vardagen?

Tennisarmbåge känns typiskt på utsidan av armbågen, över det lilla benutskottet där senan fäster. Det kan göra ont när du trycker där, men den verkliga störningen kommer ofta när du använder armen. Plötsligt hugger det till när du lyfter en stekpanna eller en kastrull, bär en matkasse eller skruvar upp ett lock. Det är då tennisarmbåge blir påtaglig.

Många beskriver att greppet känns svagare vid tennisarmbåge. Föremål som du annars hanterar utan att tänka kan kännas osäkra i handen. Du kanske märker att du måste ta i mer för att hålla kvar något, eller att du undviker vissa rörelser för att slippa smärtan. I slutet av dagen kan tennisarmbåge ge en tung och trött känsla i underarmen, även om du inte tycker att du gjort något särskilt ansträngande.

Varför uppstår tennisarmbåge hos så många?

Tennisarmbåge kopplas ofta ihop med idrott, men orsaken är egentligen upprepad belastning oavsett om den kommer från arbete, träning eller vardagssysslor. Racketsporter, padel, golf och styrketräning kan ge tennisarmbåge, men detsamma gäller hantverksyrken, montering, städning, kassaarbete och datorarbete med mycket musanvändning.

Tre saker återkommer när man pratar om tennisarmbåge: kraft, upprepning och tid. När du använder hand och handled på samma sätt, under lång tid och med viss kraft, drar det i samma senfäste om och om igen. Om vilan inte räcker hinner vävnaden inte återhämta sig, och då växer tennisarmbåge fram steg för steg. Tillståndet är vanligt i spannet trettio till femtio år, men tennisarmbåge kan drabba både yngre och äldre när belastningen blir fel.

Vilka symptom talar för tennisarmbåge?

Tennisarmbåge ger ett förhållandevis tydligt symtommönster. Smärtan sitter på utsidan av armbågen och förvärras när du använder handen i belastande rörelser, särskilt när handleden arbetar mot motstånd. Ett vanligt exempel är att lyfta något från ett bord med handflatan nedåt. En annan typisk situation är att öppna en burk, vrida en dörrhandtag eller dra åt en skruv.

Många upplever också en stelhetskänsla runt armbågen, framför allt efter vila, och en trött känsla i underarmen när tennisarmbåge funnits en tid. Smärtan kan vara skarp i stunden och mer dov senare under dagen. Ibland finns en lätt svullnad eller värmeökning över senfästet, men det är inte alltid något som syns tydligt utifrån. Det är snarare hur rörelserna känns som väcker misstanke om tennisarmbåge.

När är det klokt att söka vård vid tennisarmbåge?

En del lindriga besvär kan mattas av om du minskar belastningen i tid, men tennisarmbåge har en tendens att hålla i sig när den väl fått fäste. Om smärtan inte börjar ge med sig efter några veckor, trots att du försöker avlasta och ändra dina vanor, är det klokt att söka vård. Det gäller särskilt om du märker att du tappar kraft i handen eller har svårt att sköta arbete och vardagsbestyr.

Vid osäkerhet kring diagnosen är det också bra att bli undersökt. En vårdgivare kan bedöma om det rör sig om tennisarmbåge eller om något annat ligger bakom smärtan, till exempel efter ett fall eller en annan typ av skada. Utifrån det kan du få förslag på behandling, egenvård och vid behov kontakt med fysioterapeut.

Hur kan ortoser och stöd hjälpa vid tennisarmbåge?

Vid tennisarmbåge spelar avlastning en stor roll för att bryta den onda cirkeln. Här kommer ortoser och olika stöd in som ett praktiskt hjälpmedel i vardagen. Ett epikondylitbandage, ibland kallat tennisarmbågsband, placeras runt underarmen en bit nedanför armbågen. Bandaget gör att draget i musklerna fördelas på ett annat sätt, så att belastningen på det ömma senfästet vid tennisarmbåge minskar.

Utöver bandage kring underarmen kan en handledsortos vara ett alternativ när tennisarmbåge triggas av rörelser i handleden. Om handleden hålls mer stabil i ett neutralt läge behöver sträckmusklerna i underarmen inte arbeta lika hårt. Det kan ge en lugnare situation i senfästet och därmed mindre smärta, särskilt vid arbete som återkommer dag efter dag.

När kan Formfit Tennis Elbow vara ett passande val?

För den som vill ha ett mer strukturerat skydd vid tennisarmbåge kan en specifik ortos kring underarmen bli aktuell. Ett exempel är Formfit Tennis Elbow, som är utformat just för att avlasta området där tennisarmbåge sitter. Ortosen placeras runt underarmen och ger ett kontrollerat tryck över musklerna som fäster i det irriterade området.

Formfit Tennis Elbow kan användas vid träning, fritidsaktiviteter eller på jobbet när du vet att du brukar få mer ont. Tanken är inte att du ska ta på den och sedan fortsätta pressa kroppen utan eftertanke, utan att ortosen ska hjälpa dig att klara nödvändiga moment samtidigt som du minskar belastningen på senan vid tennisarmbåge. Många upplever bättre grepp och mindre smärtgenombrott när ett sådant stöd används på rätt sätt.

Vad kan du själv göra för att underlätta läkning vid tennisarmbåge?

Förutom ortoser och medicinsk behandling spelar dina egna val stor roll. För tennisarmbåge handlar det ofta om att kartlägga vilka rörelser som provocerar smärtan och sedan anpassa dem. Det kan betyda att byta hand vid vissa lyft, ta fler korta pauser, ändra grepp eller fördela om uppgifter på jobbet. Små förändringar kan göra stor skillnad över tid vid tennisarmbåge.

Mjuk stretching av underarmens sträckmuskler kan också ingå. En vanlig övning är att sträcka fram armen med handflatan nedåt och försiktigt böja handleden nedåt med den andra handen tills det drar på ovansidan av underarmen. Övningen ska kännas men inte göra skarpt ont. Den typen av rörelseträning kombineras ofta med successiv uppbyggnad av styrka när smärtan från tennisarmbåge väl börjat lugna sig.

Ergonomiska förändringar är en annan viktig del. Vid skrivbordsarbete kan en annan placering av stol, bord, mus, tangentbord och stöd för underarmarna minska belastningen över tid. I yrken med verktyg och tyngre moment kan bättre grepp, rätt redskap och en rimlig arbetstakt hjälpa senan att återhämta sig.

Hur ser vägen tillbaka ut vid tennisarmbåge?

Läkning vid tennisarmbåge tar tid. Det är sällan en snabb lösning, utan mer som ett långsamt skifte där vävnaden får chans att bygga upp sig igen. Med minskad belastning, genomtänkt egenvård, anpassningar i vardagen och vid behov stöd av ortoser som Formfit Tennis Elbow kan smärtan stegvis ge med sig.

Målet är inte bara att få en smärtfri dag utan att skapa en hållbar situation på sikt. När du lär dig tolka de tidiga signalerna från armbågen och tar dem på allvar går det ofta att bromsa ett nytt skov av tennisarmbåge innan det hinner bli lika besvärligt igen. Då blir armbågen mer en samarbetspartner än ett hinder i vardagen.